Att leva

Att leva är att välja
och hur hänförande stort är inte valet
mellan betongmuren
och de sönderfläkta naglarna

O ungdom som kastar dig ur sängen
för att få hjulet i rörelse
och vända på världen
medan dagarna kryper som ormar
kring min tomhet
och vänskapen stramar som rep
kring mitt guppande adamsäpple

Endast gubbklådan
håller mina händer i verksamhet
över slutrökta cigarretter
och sönderbombade stationer

Varför skulle jag inte minnas
eller ge upp hoppet
längta efter betongmuren eller hjulet
tomhetens ormar
eller vänskapens rep

Att leva är att välja
O saliga val
mellan det likgiltiga
och det omöjliga

-Karl Vennberg